Dom senaste dagarna har jag haft mycket tid över att fundera på livet.När jag mådde som sämst av min lunginflammation så tänkte jag på alla som ofta eller alltid mår dåligt av sina sjukdommar både dom med synliga och dom med icke synliga sjukdommar.Fy fan för att må så dåligt jämt.Jag visste i allafall att om ett par dagar så skulle jag vara på benen igen.Många vet ju inte ens om dom har någon framtid att se fram i mot.Så än en gång så känner jag mig väldigt lycklig och är glad över att vara frisk.Har bara lite seg hosta kvar efter lunginflammationen men den ska väl förhoppningsvis vara borta om några dagar till.Tänk på varandra och ta inte livet för givet.Ha det bra alla.

Känner just  nu att jag är lyckligt lottad som mår bra och har en familj som jag älskar och som älskar mig(tror det i allafall)   Sviterna efter min cancer kan jag leva med och tankarna på det blir mindre och mindre. Har den senaste tiden träffat många olika människor och fått höra både det ena och det andra om deras liv och jag skulle inte för allt smör i världen vilja byta.I kväll såg jag Katarina Hultling på TV när hon berättade om sin bröstcanser och kände wow vilken kämparglöd och vilken energi den kvinnan har.Tänk om vissa människor hade haft hälften av vad hon har.Ha en skön kväll och ge era nära och kära några vänliga ord.

Starten på denna hösten hade kunnat varit bättre.14 september gick en väldigt nära anhörig till mig över på andra sidan.Efter en tids sjukdom insomnade personen stilla och lugnt men för mig kom sorgen redan för ca 2 år sen när minnet svek och kroppen sakta men säkert började att tyna bort.I helgen var det dax för oss anhöriga att ta farväl och det gjorde vi vid en ljus och fin cermoni med tårarna rinnande ner för kinderna precis som regnet gjorde från himlen utanför.Jag vet att du har det mycket bättre nu var du än är.I mitt hjärta kommer du alltid att finnas och jag kommer aldrig att glömma dig och allt roligt vi gjort.Vila i frid kära du